Senaste Nytt inom Avel och Hälsa


 
 
2016-12-15

Rasklubben rekommenderar en ögonspegling på avelsdjuren efter 3 års ålder, för att fastställa eventuellt andra skadliga ögonsjukdomar.
Däremot för att få valphänvisning via klubben är det ett krav att en ögonspegling är gjord när avelsdjuren har fyllt 3 år. Gäller från och med 1/6 2017.
 

 
2016-01-01

Fr.o m. 1 januari 2016 är det krav på DNA-test för pap_pra1 för alla avelsdjur. Läs mer om det nya hälsoprogrammet och hur du DNA-testar din Papillon här
 

 
2015-05-09

Hundars Mentalitet - En fråga för alla

Text: Åsa Lindholm, Helena Frögéli

 

 
2015-03-06

Angående ”köpeavtal med bibehållen avelsrätt” för hanhund.

bibehallen_avelsratt.pdf

 

 
2015-03-06

Nya vaccinationsbestämmelser träder i kraft 1.1.2015 I Finland.
27.11.2014 Finska kennelklubbens vaccinationbestämmelser.

Kennelklubbens vaccinationbestämmelser har ändrats för att motsvara Jord- och skogsbruksministeriets nya förordning om bekämpning av rabies. Karenstiden förlängs till tre veckor både för valpsjuka och rabies.

Vaccin mot valpsjuka ges åt en hund minst två gånger. Den upprepade (andra) vaccinationen skall ges minst 21 (före 14) dygn innan provet/utställningen. Från hundens första vaccination mot rabies skall det vid prov/utställning ha gått minst 21 (före 14) dygn.

Också karenstid för en föråldrad vaccination mot valpsjuka och rabies förlängs till tre veckor. Om vaccinationen är föråldrad, skall den i samtliga fall förnyas minst 21 dygn före kennelhändelsen.

Hundar som deltar på grytprov (LUT, LUO) och grytjakt (LUME) behöver inte längre en årlig rabiesvaccination.

 

 
2014-10-11

Med anledning av de många frågor rörande genetiska tester som inkommer till SKK, från såväl uppfödare som rasklubbar, har SKKs avelskommitté (SKK/AK) vid sina två senaste möten diskuterat olika frågeställningar relaterade till gentester. I bifogad artikel ger kommittén sin syn på DNA-tester och tillämpningen av dessa i avelsarbetet.

Tillgången till genetiska tester för olika sjukdomsanlag hos hund ökar lavinartat. Att som uppfödare eller hundägare bedöma nyttan med och tillförligheten av dessa tester kan vara svårt. Även om gentester som verktyg i avelsarbetet medför nya möjligheter, skapar de också frågeställningar och utmaningar. Att ett test finns tillgängligt innebär inte automatiskt att det är lämpligt att använda, eller att det är tillförlitligt för den aktuella hundrasen.

Läs mer om SKK/AKs syn på DNA-tester i bifogad informationsartikel! I slutet av artikeln finns även ett generellt policyuttalande från kommittén. Sprid gärna informationen i dokumentet via era webbplatser och/eller klubbtidningar. Dokumentet kommer även att publiceras i Hundsport Special nr 1/2015.

 
Information om DNA-tester från SKK/AK (pdf)
 

 
2014-06-13

Information angående hälsoprogram och DNA-test på Papillon

PDF_dokument: rapport_fran_dna_gruppen.pdf

 
Arvsgången på PRA: arvsgang_pra.pdf
 

 
2014-02-01

Ögonsjukdomar som diagnosticerats

PDF_dokument: ogonsjukdomar_som_diagnosticerats.pdf

 

 
2013-12-04

Tydligare regler inom djurens hälso- och sjukvård

Reglerna om vem som får utföra vilka arbetsuppgifter inom djurens hälso- och sjukvård blir nu enklare och mer lättförståeliga. Till exempel blir det tydligare vilka ingrepp som får delegeras mellan djurhälsopersonal. Det blir också förbjudet att operera bort sporrar på hundar om hunden inte besväras av dem.

De nya föreskrifterna reglerar både personer som har legitimation eller godkännande för att jobba inom djurens hälso- och sjukvård samt de som inte har det, men ändå arbetar inom djurens hälso- och sjukvård.

En aktuell ändring är att personer som inte har godkännande för arbete inom djurens hälso- och sjukvård kan få ge vissa injektioner på uppdrag av personer som har legitimation.

Föreskrifterna reglerar dessutom en del djurskyddsfrågor, till exempel om operativa ingrepp. En av nyheterna innebär att det från den 1 januari är förbjudet att operera bort sporrar på hundar utan att en veterinär först undersökt hunden och konstaterat att sporrarna bör opereras bort av medicinska skäl.

 

 
2013-11-25

Ett nytt RAS-dokument för Papillon har blivit godkänt av SKK.
Det finns att ladda ner under Rasen/avel - uppfödning i menyn till vänster
eller genom att klicka här.

 

 
2013-10-16

Efter den 1 januari 2017 kommer det att vara utställningsförbud på kastrerade hanhundar. Kastrerade hundars möjlighet att delta i andra former av tävlingar och prov påverkas däremot inte av beslutet.

Läs mer om beslutet på SKK:s hemsida

 

 
2013-09-25

Utvärdering av PRA

PDF-doument: utvardering_av_pra.pdf

 

 
2013-07-03

Hej!

Med anledning av det utskick från Genoscoper avseende MyDogDNA som nyligen gjorts till ett antal special- och rasklubbar önskar vi på SKKs Avdelning för avel och hälsa ge våra reflektioner kring de tjänster som erbjuds av laboratoriet.

SKK har också nyligen tagit del av denna marknadsföring av "genetiska hälsopass" som omfattar ett stort antal DNA-tester. Vi för just nu dialog med hundgenetikgruppen vid SLU om hur vi på bästa sätt ska informera klubbar och uppfödare om denna nya tillämpning av DNA-tester. Även om vi i dagsläget alltså inte har något färdigt informationsmaterial kring detta känns det angeläget att i ett tidigt skede kommentera den marknadsföring som nu genomförs.

Både vi och de forskare vid SLU som vi varit i kontakt med är tveksamma till konceptet, av flera anledningar. Ett DNA-test som är framtaget för en (eller ett fåtal) raser är många gånger inte validerat, eller relevant, i andra raser. Samma eller liknande sjukdom kan orsakas av olika mutationer i olika raser. Att på detta sätt "slå ihop" ett mycket stort antal tester för olika sjukdomar är därför tveksamt. Man bör också fråga sig hur relevant, eller lämpligt, det är att testa för en mängd sjukdomar/åkommor som sannolikt inte utgör ett problem i den aktuella rasen. Generellt kan sägas att det inte finns någon anledning att genomföra DNA-tester för åkommor som inte utgör ett kliniskt problem i en population. Risken med ett sådant förfarande är snarare att fokus flyttas från de ”verkliga problemen” i rasen till det som enkelt kan mätas.

Även om framstegen inom den molekylärgenetiska forskningen har medfört att vi idag känner den genetiska bakgrunden till många sjukdomar hos våra hundar (framförallt de som påverkas av en enstaka mutation) är genetiken bakom flera av de vanligaste åkommorna fortfarande okänd. DNA-tester kan endast ge svar på en bråkdel av det som är intressant för att bedöma en hunds avelsvärde avseende hälsa. Att i ett sådant läge förlita sig på en genetisk riskbedömning utifrån ett genetiskt hälsopass är, enligt vår mening, mycket vanskligt och vilseledande. Dels för att tillförlitligheten i resultatet som sådant är tveksam, dels för att andra kanske betydligt viktigare egenskaper och åkommor kan hamna i skymundan.

Det är också värt att fundera över och diskutera hur resultatet av ett DNA-test, omfattande ett hundratal olika sjukdomar, ska tolkas och hanteras i det praktiska avelsarbetet. Enligt djurskyddslagstiftningen (djurskyddsföreskrifterna, L102) får en hund som är bärare av enkelt recessivt anlag för en sjukdom endast paras med en fritestad individ. Med ett hundratal olika mutationer finns en uppenbar risk för svårigheter att hitta avelsdjur som ”matchar” varandra.

Det generella rådet från Avdelningen för avel och hälsa är att detta genetiska hälsopass tillsvidare bör betraktas med stor försiktighet. Vi hoppas kunna återkomma med mer utförlig information kring detta så snart som möjligt.

Vänliga hälsningar
Avdelningen för avel och hälsa
genom Sofia Malm

 

 
2013-06-22

Om Retinopati.
Text: Veterinär Berit Wallin Håkansson

PDF-doument: om_retinopati.pdf

 

 
2013-05-11

Här kan man läsa ögonföreläsningen av Lennart Garmer, samt Cocker-klubbens utvärdering av deras PRA 2008 , samt alla frågor som de hade angående DNA, mycket intressant läsning.

PDF-doument: avelskonferens_08_lordag.pdf

 

 
2013-05-11

Projektet Kennelhosta hos hund.
Information om ett pågående projekt angående kennelhosta inom SLU.

PDF-doument: projektet_kennelhosta.pdf

 

 
2013-05-07

DNA-tester i avelsarbetet - nya möjligheter och frågeställningar

http://www.skk.se/Global/Dokument/Uppfodning/ovrigt/DNA-tester-i-avelsarbetet-nya-mojligheter-och-fragestallningar-A26.pdf

 

 
2012-07-24

Vägledning vid uttolkning av SKK:s grundregler

vagledning-vid-uttolkning-av-grundreglernas-avelsparagraf.pdf

 

 
2012-07-12

Svenska Kennelklubbens policy för digitala medier

policy-for-digitala-medier-S16.pdf

 

 
2012-07-05

Tre viktiga blanketter som berör uppfödare och hundköpare har fått nytt utseende och delvis förändrat innehåll. Här kan du läsa mer om vad ändringarna innebär i praktiken.

nya_avtal_for_uppfodare.pdf

 

 
2012-07-02

Denna text av Susanna Martell från Agria Breeders Club handlar om det juridiska kring uppfödning och valpförsäljning och kan vara bra för uppfödare att läsa.

juridik_for_hunduppfodare.pdf
 

 
2012-03-19

Avelskommittén roll.

RAS-dokumentet=styrdokument för avel av hund.

Uppfödarna kan se det som ett stort skepp, med en hel del container.
Avelskommittén är kapten i skeppet, skall se till att vi går rakt och rätt och inte går på grund.

På skeppet finns det en hel del container som skall vara riktigt lastade så vi inte får slagsida och går omkull. Vad finns det i varje contain? Vissa är lastade med Exteriörer andra med Hälsa samt några med Mentaliteter, en annan med hälsoprogram, samt en med ögonstatusar, en annan med kullstorlekar, Registreringsstatistik, Djur använda i avel, inavelskofficienter, rekommendationer, bestämmelser, Patellastatus, importer m.m . vi räknar allt i %.

Vår uppgift är att göra en utvärdering varje år, så ingen container glider av, för börjar en container glida, då måste kapten göra en varning innan skeppet kantrar. Alltså varje uppfödare har en riktlinje att följa och det är vårt RAS-dokument. Det är av stor vikt att varje uppfödare har läst vårt RAS-dokument. (rasdokumentet skall vara lättläst och lätt att förstå, är också ett mål.)

Avelsdatan och hunddatan som finns på Svenska kennelklubbens hemsida, är ett verktyg för Kapten, samt ett stort verktyg för varje uppfödare. Eftersom vi har ett hälsoprogram för ögon, bör man gå in och kolla innan man gör tilltänkt kombination. Det är inte förbud att använda djur som har fått någon påpekning av ögon (förutom PRA som är förbud) men kolla så ni inte dubblerar felet på båda sidor alltså. Använd SKK,s avelsdata som ett verktyg, inte för att smutskasta varandra, för då får vi en container för det också och det gynnar inte aveln.

Containern av importer förbryllar oss något. Vad vet vi om dessa djurs genetiska bakgrund? Eftersom de svenska djuren har vi ganska bra koll på.
En annan sak vill vi också påpeka, när man gör hälsoprogram som är både på gott och ont, vilket skall vara endast på gott om avelsdatan används på rätt sätt. Det onda är att många uppfödare tror, att har jag bara klarat rasens hälsoprogram så är det fritt fram att använda sin hund i aveln, men då har ni glömt alla andra containerna. Detta ser ut att gälla inavelskofficienter också, bara för att man har noll i kofficienten så är hunden bra, men så behöver det inte vara.

Hälsningar Papillon-ringens avelskommitté
Britt-Marie, Bitte, Ann-Christine (elev)

OBS! Nya förslaget på vårt RAS-dokument 2012, kolla länken. Men observera att vi ännu inte har fått det godkänt av SDHK och SKK (ras-dokumentet ligger för tillfälle på deras bord nu)
 

 
2011-12-26

Brev till SKK angående Öga Uppföljning

Svar från SKK angående Öga Uppföljning

 

 
2011-06-08

Ögonsjukdomar som diagnostiserats, kopierat från Svenska Kennelklubbens
hemsida.
 

 
2011-04-07

Brev till SKK angående Öga uppföljning:
SKK_ogon uppfoljning.pdf

Nedanstående är svaret från SKK på ovanstående brev:

Hej

Öga uppföljning är en diagnos som infördes i början på -90 talet. Den ska användas när ögonveterinären vid sin undersökning­ upptäckter förändringar, som kan vara symtom på en allvarlig ärftlig ögonsjukdom, dock inte så tydliga att en säker diagnos kan ställas. Diagnosen är alltså inte bunden till viss ras eller till PRA-program.

Sedan flera år tillbaka gäller för samtliga raser att registrering av valpkull inte sker automatiskt om föräldradjurets senaste diagnos är öga uppföljning. I sådant fall tar registreringsavdelningen kontakt med uppfödaren och ber om ny ögonundersökning innan registreringsansökan behandlas. Vid utvecklandet av SKKs Avelsdata togs hänsyn till ovanstående och en ”varningstriangel” infördes för de hundar som har öga uppföljning som senaste ögondiagnos. Detta för att ge användare av avelsdata så adekvata uppgifter som möjligt. Däremot ställer jag mig frågande till uppgiften om att föräldradjuren till hundar med diagnosen öga uppföljning skulle vara ”stoppade” på grund av detta. Om inget fel uppstått så berörs överhuvudtaget inte dessa hundar. Jag har inte hunnit gå igenom hela er lista, men valde att i Avelsdata titta på CANIFELIS LEWIS. Hunden har själv en varningstriangel p.g.a. diagnosen öga uppföljning. Föräldradjuren HAREMET'S BREAKING THE WAVES och CANIFELIS TEMAJA har däremot ”stoptecken” p.g.a. att deras avkomma CANIFELIS LOWA har erhållit diagnosen PRA.

Avslutningsvis vill jag nämna att ägare till hundar med diagnosen öga uppföljning, som fortfarande efter över 1 år, ännu inte gjort någon ny ögonundersökning får ett brev från SKK, där vi påpekar vikten av att kunna bekräfta eller avskriva misstanken om en allvarlig ärftlig ögonsjukdom. För avelsplaneringen inom en ras är det avgörande att uppfödarna får veta vilka hundar som är friska och vilka som har ärftliga sjukdomar.

Jag hoppas att ni fått svar på era frågor om inte är ni alltid välkomna att kontakta mig igen.

Med vänlig hälsning

Ulla-Britt Karlmann

 

 
2010-12-01
Några intressanta dokument

Inavelstrend dom senaste 10 åren: dokument_1.doc

MH-testade hundar under 2010: dokument_2.doc
PRA-fallens inavelsgrader: dokument_3.doc
Ögonstatistik under 2009:
dokument_4.doc
 

 
2009-07-07
Papillon-Ringens uppfödarmöte i Stockholm 31 maj. Ett mycket trevligt, informativt och nyttigt uppfödarmöte – tack Avelsrådet! Uppfödare från bl a Nora och Norrköping hade hittat till STOKKs lokaler, Britt-Marie Hansson,från Avelsrådet, kom från Rättvik men den största elogen måste gå till kennel Anthem, en ganska ny uppfödare som rest ända från JOKKMOKK. Fantastiskt!

Klicka här för att läsa rapport från mötet
 

 
2009-05-27
Här kommer lite mera information från avelskonferensen den 28 feb.

Gå gärna in på SLU hemsida: http://hunddna.slu.se
Vi fick ganska mycket information av Per Arvelius (SLU) samt Erling Strandberg (SLU). Ni kan bli medlemmar till SLU, kostar inget. Då får ni ett nyhetsbrev lite då och då, där de ger en hel del intressanta informationer. Ibland efterlyser de vissa hundar med en speciell sjukdom, för egen forskning för människans bästa.

Kolla in på deras sida.

Avelskommittén
 

 
2009-05-18
Avelskommittén
På papillon-ringens årsmöte, beslöt årsmötet att avelskommittén skulle reda ut motionen angående mankhöjd/vikt för papillon, så vi har tillskrivit SKK för en redogörelse om detta. Se svaret här nedan.

Hej Britt-Marie!

Standardkommittén behandlade skrivelsen på sitt möte igår. Som jag skrev så gäller FCI-standarden, och vår översättning är korrekt. SKK har lagt till ”I hemlandet” för att tydliggöra att rasen inte bedöms i viktklasser i Sverige.

Att det står "skall vara" i mankhöjdsangivelsen gör ingen skillnad i betydelsen. Skall är det ord SKK använder genomgående i standarder. En standard beskriver hur hunden skall vara. Oftast står det Mankhöjd, Hanhund xx-yy cm osv i standarder, men det är då den mankhöjd hunden ska ha. I det här fallet ska hunden vara omkring 28 cm i mankhöjd, oavsett om ordet skall är utskrivet eller inte. Hur ordet omkring ska tolkas är en annan sak. Idealmankhöjd är en annan typ av skrivning som finns i en del standarder, dock inte i den här.

Med vänlig hälsning

Håkan Ericson
SVENSKA KENNELKLUBBEN

tel: 08-795 30 16
fax: 08-795 30 99
e-post: hakan.ericson@skk.se
 

 
2009-03-30
Läs Reneé Sporre-Willes sammanfattning av vad hon talade om på avelskonferensen, angående Exteriöra överdrifter samt om rasstandarden och kennelorganisationer i världen! Mycket intressant ( även Hans Forsell, Britt-Marie Dornell, Åke Hedhammar och karin Drotz redogjorde för dessa Exteriöra överdrifter)
Klicka här för att läsa
 

 
SKK:s Avelskonferens den 28 feb – 1 mars 2009
Papillon-ringens avelskommitté: Bitte. Britt-Marie. Monia.
Vi tackar vår rasklubb som kostade på oss en sådan gedigen utbildning, och vi skall försöka att återge något i korta drag. 78 rasklubbar deltog och vi blev ca 150 personer med de inbjudna föreläsarna. Det var helt fantastisk bra.
Vi kommer att delge er medlemmar om varje föreläsare, så håll koll även på vår hemsida. Men vi kan inte ta upp allt som sades, utan får välja ut en del av allt.

Vi började med Astrid Indrebo,vet. uppfödare, representant för Norska Kennelklubben. Vi tror nog att hon fick de flesta applåderna. Hon sade i stora drag, att vi skall föda upp hundar som fungerar hos privatfolket och uppfödarna som en trevlig familjehund, mentalt bra ( får ej bita barn och folk) utan skall vara trevlig, samt att de skall inte behöva söka upp veterinärer i tid och otid (är ingen bra avel isåfall) samt att man får en relativ lång livslängd på sin hund. Det skall innebära att ägarna skall minnas sin hund som har gått ur tiden, med förkärlek.

Hon talade också om hälsoprogram bra eller dåligt, hon tyckte nog att det har gått för långt med detta. Hon tog upp vad vi uppfödare gjorde av med pengar helt i onödan. Hon hade räknat ut hur många miljarder som kastades bort till våra vet. på grund av hälsoprogram. T.ex. tog hon upp ögonlysningarna, vad är det för visst med att ögonlysa hundar vid 1 – 3 års ålder bortkastade pengar m.m. veterinärerna blir bara rikare. Hon talade också om att vi kanske dömer ut hundar för hårt i avel. Hennes ordspråk är ”Sund avel- sunt förnuft” hon sade också att Norsk Kennelklubbs vision är att genom en inkluderande avelsstrategi som bygger på upplärning, kunskap och respekt. Astrid förmedlade också att ett avelsarbete skall handla om HELHETEN icke bara detaljerna ” I Norge avlar vi icke ögon- vi avlar hundar, sund hundavel handlar om att se helheten. Astrid sa också att hälsan är mycket mer än t.ex. HD. Fri för HD betyder inte detsamma som att hunden är frisk! Utan se till hunden som en helhet, utan HD- diagnosen bör ingå som en del av urvalskriterierna , men det skall inte tilläggas överdrivet stor vikt, för det hjälper ingenting att en hund är fri för HD om den har avvikande lynne, kroniska hudproblem, dålig rygg,m.m alltså fri från HD skall aldrig brukas som en självklarhet för att bruka en osund hund i avel. Astrid tog HD som exemplet eftersom hon har en sådan ras.

idealet, målet vara genetisk friska hundar, men! målet måste vara realistiskt.

Hon tog också upp detta: Är en blandrashund friskare än en rashund????????? . en hunds gen-sammansättning är ett resultat av föräldrarnas gener. Blandrashundar genomgår icke screening för exempel HD, de blir bara röntgade när de har problem. Inget annat resultat ser vi. ”straffet för rashundarna är att vi är så kvicka på att skaffa resultat.”
Astrid talade lite om DNA, men det var så mycket, så vi får ta det på ett uppfödarmöte.

Den perfekta hunden finns inte!! Men det långsiktiga målet skall vara att komma så nära det perfekta som möjligt.
 

 
2009-01-18
Papillon-Ringens avelskommitté har tillskrivit juridiska avdelningen på SKK, för att få lite regler hur de arbetar.

Så här skriver juridiska.

Uppfödare/medlemmar som inte följer SKKs grundregler behandlas av SKK:s Uppfödar- och Kennelkonsulentkommitté (UKK). UKK begär in en förklaring till varför reglerna inte följts. Svaret måste alltid vara skriftligt eftersom hela kommitte´n ska ta del av förklaringen. Däremot duger det med ett mailsvar och det räcker om någon av kennelinnehavarna svarar. Kommittén behandlar varje ärende unikt och ”påföljden” kan variera från att förklaringen godtas till att vederbörande anmäls till disciplinnämnden. Upprepade förseelser anmäls alltid till nämnden. Enstaka tjuvparningar brukar accepteras, dock inte två inom kort tid. Då räknas det som icke acceptabel hundhållning. Om någon anmäls till disciplinnämnden läggs ett hänvisningsstopp under utredningstiden. Om DN beslutar om påföljd läggs ett hänvisningsstopp under samma period. Ett registreringsförbud under ett år innebär således, icke hänvisning lika länge. Ett meddelande om detta och vad stoppet innebär går ut till den det berör och till aktuell klubb. Detta sköts av Margareta Thyr på vårt kennelkonsulentsekretariat. Hoppas det här klargjort något.

Christina Nilsson
Svenska Kennelklubben
Juridiska avdelningen
Den 12 januari 2009